Ankers Sommartröja

Sommaren är verkligen här, och jag har för första gången stickat något som inte är i ull över huvud taget! Vad är det då? Jo, en t-shirt av min favoritstickdesigner Mette på PetiteKnit. Den är stickad i Sandnes Line som är en bomull-/viskos-/linblandning, och i färgen 4234 Terrakotta.

Mönstret var riktigt roligt att sticka, bland annat för att det inte var så mycket att tänka på. En lagom blandning av okstickning och raglan. Det, plus korta ärmar gjorde att det inte tog mycket längre än en vecka (eller ja, en vecka och en dag) att sticka. Så härligt!

Jag stickade en storlek S, även om jag enligt mönstret borde stickat en M eller L med mitt bystmått (96 cm). Anledningen till att jag ändå stickade en S är för att jag har S i midjan och jag inte ville ha en tröja som satt superlöst, vilket det hade blivit om jag stickat en tröja efter min byststorlek.

Dessutom stickade jag tröjan några cm kortare än vad som var skrivet i mönstret – inte mycket kortare, kanske två centimeter, men det gjorde också att jag bara behövde 250 gram garn mot de rekommenderade 300 grammen som S skulle kräva. Kul! Det innebär att jag kan byta in det sista nystanet mot ett nytt, och att jag då kan köpa till övriga nystan till ytterligare en Ankers Sommartröja, vilket jag är riktigt sugen på!

Annons

Magnolia Chunky Cardigan

Något som varit på min stickönskelista länge är en Magnolia Chunky Cardigan av Camilla Vad. En kofta med trekvartsärm och spetsmönster, som kan stickas med eller utan knappar. Hela Magnolia-serien tycker jag är väldigt fin, men det som gjorde att jag fastnade för just Chunky Cardigan var den otroligt fina currygula koftan Camilla Vad stickat. Wow.

Eftersom Léttlopi är mitt favoritgarn, och jag såg att andra använt Léttlopi till koftan, så visste jag omgående att det var just Léttlopi jag ville sticka min i. Nu blev det dessutom växtfärgat garn, då mamma är med i en växtfärgningsgrupp och de skulle färga med krapp. Mamma var inte så sugen på garn i den kulören, så hon frågade mig om jag ville ha det istället, så jag köpte mellangrått garn och skickade ner till henne för att färga.

Jag frångick mönstret på så sätt att jag valde att sticka koftan runt istället för fram och tillbaka. Jag lade alltså till fem maskor mitt fram som klippmaskor, en steek, så att jag kunde sticka bara räta maskor och slippa sticka ”tillbaka” med aviga maskor, då jag föredrar att sticka ”racerstickning”.

När koftan var färdigstickad virkade jag längs med mittmaskan för att låsa trådarna, stickade knappkanterna och klippte upp. Dessutom sydde jag ned klippkanterna på baksidan med ett fint, gult, band som fina Iris på Broderi & Garn här i Göteborg hjälpte mig att välja ut.

Jag blev väldigt nöjd med resultat, och framförallt var den väldigt rolig att sticka! Den värmde perfekt efter ett premiärdopp i havet. Härligt

Camisole no. 2

Ett av de projekt som fått sitta längst på stickorna är min Camisole no. 2 av My Favourite Things Knitwear. Jag började på den i juli 2019 och kom knappt halvvägs, sen har den fått vila i ett par år. Varför? Jag är en sån som föredrar ”tråkig” stickning, det vill säga långa och många varv med slätstickning. Perfekt stickning för när man vill koncentrera sig halvt på något annat. Långa teamsmöten eller en film eller så.

Frusen som jag är så stickade jag mitt linne i merinoull. Jag gjorde det också något croppat, det vill säga att det går precis till midjan på mig. Perfekt till sommarkjolar!

Nu är jag sugen på att sticka ett till i halvylle eller kanske till och med lin! Vi får se vad det blir, och om det i så fall tar lika lång tid att sticka. När jag väl tog tag i att göra klart linnet så var det inte många timmars stickning innan det blev klart.

Friday Slipover

Jag var länge skeptisk till hela konceptet med västar/slipovers, men till slut blev jag så sugen på att sticka en att jag bestämde mig för att köpa mönstret till Friday Slipover av PetiteKnit. Inte bara att jag tog mig ur min comfort zone genom att sticka en slipover – dessutom stickade jag den i en färg som för mig är väldigt ovanlig att ha på mig. Buteljgrön.

Min Friday Slipover stickade jag delvis på spa tillsammans med min mamma, och se så snyggt den matchade inredningen på bilden ovan! Garnerna är min nya favoritkombination av Sandnes Sunday och Filcolana Tilia.

Slipovern är helt klart min nya favorit, och jag har använt den väldigt mycket sen den blev klar. Den passar till så många olika plagg och kombinationer. Med skjorta, polotröja, t-shirt… Ja, lite vad som helst. Och färgen är helt fantastisk ju!

Dille på sockar

I oktober fick jag dille på sockar och stickade inte mindre än fyra par, varav tre par var på en enda vecka. Framförallt blev det klassiska raggsockar, men även ett par tunnare vardagssockar – båda i mönster från PetiteKnit. Raggsockarna heter Sunday Socks och jag stickade dem i både vanligt ullgarn och i sockgarn med iblandad polyamid för slitstyrka. De två paren i sockgarn stickade jag med lite kortare skaft och tanken är att de ska användas i stövlar i skogen, så de behöver kunna slitas på ordentligt. Paret i ren ull stickade jag med ordentligt långt skaft då jag tänker att jag ska ha dem som myssockar inomhus nu i vinter. Perfekt!

Det sista paret, som är Everyday Socks, är stickade i TantKoftas Trekking garn, vilket enligt utsago ska vara ordentligt slitstarkt och stå emot det mesta. Färgen är en av mina absoluta favoriter – en slags gulaktig skogsgrön, och jag är superkär i dem.

På stickorna just nu har jag ytterligare ett par Sunday i sockgarn till min sambo, samt ett till par Everyday Socks åt mig själv som ska få bli gråa med rostfärgade häl- och tåpartier, stickade i restgarner.

Noma Sweater

Nu när jag börjar känna mig riktigt bekväm med stickningen har jag tagit nästa steg i min utveckling. Jag har nämligen teststickat ett mönster för NovemberKnits, och tröjan jag stickade är Noma Sweater som är så himla fin. Mönstret var riktig roligt att sticka, och jag är supernöjd med resultatet.

Jag började även här med att sticka en provlapp, något som är extra viktigt när en ska teststicka ett mönster. Meningen med att ha teststickare är att de ska kunna prova mönstret och se om det fungerar i alla storlekar, se om det finns några fel och bedöma hur lätt det är att följa. Ge konstruktiv kritik, helt enkelt, så att det färdiga mönstret är en så nära perfekt produkt det går.

Jag valde att sticka min Noma i två helt olika garner. Dels Sandnes Sunday i färgen 1015, vilket är det vita merinoullsgarnet, samt Filcolana Tilia i färgen 325, vilket är den bruna silkemohairen. Tillsammans blir de en härligt spräcklig och melerad kombination som jag älskar.

Kombinationen Sunday och Tilia är klart en ny favorit och kommer garanterat att återkomma, och den färdiga tröjan är redan välanvänd och en höstfavorit!

Stockholm Sweater

När mina två vänner och jag var i Stockholm på stickmässa i oktober 2019 hade jag spanat in ett garn som jag hemskt gärna ville sticka en Stockholm Sweater av. Ett ganska dyrt, men oh så mjukt, garn. Mönstret är gjort av PetiteKnit, och hon är verkligen min favoritdesigner när det gäller stickning. Enkla basmönster, som inte nödvändigtvis är enkla att sticka, men de ger det uttryck jag tycker så mycket om.

Jag har stickat min Stockholm Sweater i två trådar Isager Silk Mohair i färgen 47, som jag skulle säga är Antracitgrå. Det här är nog ett av de projekt som tagit mig längst tid att genomföra, men som jag i slutändan också är himla nöjd med. Jag påbörjade projektet innan jul 2019, men kom bara en liten bit på ryggstycket innan jag lade det ifrån mig i flera månader. Till slut startade jag upp det igen och kom så långt som till att kroppen blev klar, och jag insåg att jag möjligen inte hade tillräckligt med garn, vilket stoppade mig igen.

Till slut fick jag tummen ur och köpte mig ett nystan garn till och stickade klart tröjan, och jäklar vad fin och mysig den är! Den är så himla snygg, och passar perfekt när en vill vara lite extra stilig. I samband med att den blev klar passade jag på att beställa egna broderade märkband med det användarnamn jag har på Instagram – addelej / addelej.knits

Visst blev det bra?

Fern & Feather Cardigan

Ni vet ju redan att jag fullkomligt älskar Lettlopi. Det är ett helt fantastiskt garn, både att ha på sig och att sticka med.

Jag har ju redan tre Lettlopitröjor, så jag bestämde mig för att sticka en neutral kofta till mig själv – i mångt och mycket inspirerad av koftan jag stickade åt min mamma. Valet föll på att sticka en Fern & Feather igen, men den här gången i grått och som kofta. Skillnaden från min förra Fern & Feather är framförallt att jag nu stickade halsringning B istället för A, som är något större, samt stickade en storlek större än sist. Knapparna har jag plockat ur min mammas samling, vilka kommer från en släktings gamla butik, så det känns lite extra roligt att använda dem.

Den är stickad som en tröja, med en fem maskors steek som jag sedan virkade och klippte upp, för att därefter plocka upp maskor till att sticka knappkanter. Klippet är sedan täckt med ett naturfärgat tuskaftsband i lin, och allt som allt är jag supernöjd med den.

Det allra sista på koftan stickades när jag och min sambo var ute på äventyr och tältade vid en myr. I solnedgången, i en tältstol, med en öl och härlig musik stickade jag in sommaren med de allra sista maskorna, och det tar jag med mig för evigt som minne när jag har på mig koftan.

Diagon Alley Jumper

Jag tycker som sagt väldigt mycket om att sticka, och ibland vill jag ge bort stickning också. Med det sagt vill jag inte nödvändigtvis sälja mina alster, för jag tycker det är svårt att begära ett rimligt pris för ett stickat plagg. Många vill inte betala för timmarna som är nedlagda i ett stickat plagg utan tycker att det blir alldeles för dyrt.

Istället ger jag gärna bort alster, och framförallt då till de jag vet uppskattar det och förstår vad det är de har fått. Som i fallet med mitt förra blogginlägg när jag gav bort en Strýta till min mamma, eller som nu när min syster fått en Diagon Alley Jumper i sommarpresent. Hon visste inte om att hon skulle få något över huvud taget, så det blev en total överraskning. Kul!

Eftersom min syster har svårt för ull valde jag att sticka tröjan i ett garn som är 50/50 ull och bomull, nämligen Debbie Bliss Mia i färgen 51024. Garnet köpte jag på en mässa i London, och jag har tillräckligt för att kunna sticka flera andra saker i det om jag skulle vilja.

Nu när jag har stickat i nästan två år har jag insett vikten av att sticka ett prov för att kontrollera stickfastheten, så med det här projektet såg jag till att börja med just det.

Tack och lov har jag och min syster i stort sett samma storlek, så jag stickade den storlek jag trodde skulle passa mig, och den passade henne perfekt! Det var också första gången jag stickade vriden resår, och vad fint det blev!

Holiday Slipover

I restgarnet från min Sunday Cardigan stickade jag en väst, eller slipover, som jag faktiskt inte blev så nöjd med. Den blev superfin, och väldigt varm och gosig, men jag kände mig inte så fin i den. Tänk så det kan bli.

Här är en bild på den i alla fall!